Rozès Ruby Port


Artikelnummer: X8020201
« Tillbaka till produkter
Egenskaper
Fyllighet
Strävhet
Fruktsyra
Sötma
Årgång: NV
Druva: Touriga Nacional, Touriga Franca, Tinta Roriz, Tinto Cão & Tinta Barroca
Smaktyp: Portvin
Land: Portugal
Sortiment: Beställningsvara
Tillgänglighet: X8020201
Beskrivning
Restaurangsortiment.

Produktblad (PDF)
Högupplöst bild

OMRÅDET

Vin har odlats i Dourodalen i minst 2 000 år. Det vittnar de fottrampnings-stenkar (lagares) som daterats till romersk tid. Portvinets historia börjar dock inte förrän i slutet på 1670-talet då ett tullkrig mellan England och Frankrike stoppade importen av franskt vin till England. I sin nöd sökte engelsmännen ersättning på annat håll och fann att spritförstärkt rödvin från Douro var ett utmärkt alternativ.

PRODUCENTEN

Rozès grundades 1855 som idag är integrerade i Champagne gruppen Vranken Pommery. Rozès producerar portvin och vin från Duero. Historien började när Ostende Rozès som var en vinhandlare i Bordeaux grundade firman 1855. Ostends son, Edmond var bidragande anledning till utvecklingen av firman. Han skapade "Rozès Port" märket och introducerade den typiska portugisiska flaskformen. Firman inrättades i Vila Nova de Gaia, staden som blickar ut mot Porto, vid den vänstra banken av floden Douro. Därifrån kunde portvinet enkelt skeppas runt om i världen. Tidigt var tanken att dess terroir med den höga kvalitén på druvor skulle vara ledstjärnan och aldrig tummas på.

VINET

Rozès Ruby Port är en blend av ytterst selekterade druvor från olika årgångar. Druvsammansättningen är 35% Touriga Nacional, 35% Touriga Franca, 10% Sousão, 10% Tinta Roriz, 5% Tinto Cão och 5% Tinta Barroca. Vinet lagras minst 3 år i ekfat. Vinet har intensiva toner av röd frukt, plommon, björnbär, choklad, ek och vanilj.

KARAKTÄR

Röda bär, plommon, björnbär, choklad och vanilj i en utsökt balans.

SERVERAS

Serveras rumstempererat till till blåbärsdesserter, till äppeldesserter, Glace au Four eller till ostbrickan.

LAGRING

En Ruby Port vinner inte på lagring, och bör drickas unga.